1911
Olle Bærtling föddes den 6 december 1911 i Halmstad. Under sina skolår visade Bærtling intresse för teknik och teckning.
1928
År 1928 flyttade Bærtling till Stockholm och genomgick utbildning i handel.
1929
Året därpå fick han jobb som banktjänsteman på Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Stockholm (som bytte namn till Skandinaviska Banken år 1939).
Olle Bærtling på sitt kontor på Skandinaviska Banken, Stockholm, 1945. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv.
1934-35
Från 1934 till 1935 började Bærtling måla på sin fritid och utvecklade ett allt större intresse för konst. Han deltog i kroki-teckningskurser vid Otto Skölds målarskola i Stockholm. Han deltog även i föreläsningar av kurator Ragnar Hoppe på Nationalmuseum och följde konstscenen i Stockholm.
1938-39
Under 1938-1939 målade Bærtling i en nordisk expressionistisk stil, kraftigt påverkad av fransk konst och konstnären Henri Matisse. Han gifte sig med Lisa von Roxendorff 1939.
1940-42
Från 1940 till 1942 inspirerades han av målningarna av Vincent van Gogh och Carl Kylberg och flyttade till Kommendörsgatan 39 i Stockholm.
1945-48
Mellan 1945 och 1948 blev abstrakta former i målningen tydligare med starka svarta konturer, inspirerade av Georges Rouault, som definierade motivets element. År 1947 reste Bærtling till London, där han utvecklade konturmåleri och skildrade den bombade staden. Denna resa fick honom att inse hur han kunde dra nytta av konturmåleriets grafiska mönster i sitt uttrycksfulla måleri.
Olle Bærtling målar i London, 1947. Foto: Lisa von Roxendorff-Bærtling © Bærtlingstiftelsen.
År 1948 reste Bærtling till Paris där han studerade en tid med den kubistiska konstnären André Lothe. Trots sin aversion mot starka konturlinjer ledde Lothes tillvägagångssätt Bærtling till Fernand Léger, som uppskattade hans arbete. Bærtlings visuella värld förändrades, och hans förhållande till färg och form blev annorlunda, med färgerna förlorande sin naturalistiska karaktär och formerna mindre kopplade till den yttre världen.
Olle Bærtling studerar Ksar, 1948 i sin ateljévåning på Kommendörsgatan 39 i Stockholm, 1949. Foto: Harry Berger.
1949
År 1949 övergick Bærtling från en expressionistisk-kubistisk teknik till fullfärgade plan och betonade linjer, vilket markerade hans debututställning på Konstgalleri Collector i Stockholm. Vid årsskiftet 1949-1950 övergav Bærtling helt den figurativa traditionen och började utforska visuella illusioner – de efterbilder som uppstår när man observerar former och färger.
1950-51
Under våren 1950 tillbringade Bærtling tid i Paris och målade stora kraftfulla dukar främst i svart, rött och vitt, arbetande med raka linjer och fulla färgplan.
Olle Bærtling studerar Hommage au Luxembourg, 1950 på Hôtel des Ecoles på rue Delambre, Paris 1950. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum.
Han träffade konstnären Auguste Herbin i Paris, som introducerade Bærtling för Salon des Réalités Nouvelles, en fransk konstsalong grundad 1946 främst för abstrakt konst. Bærtling väckte uppmärksamhet i den parisiska konstscenen och började experimentera med diagonalerna och skarpa vinklar.
Auguste Herbin och Olle Bærtling på Salon des Réalités Nouvelles, Paris 1950. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum.
Bærtling ställer ut tillsammans med Auguste Herbin på Galleri Brinken i Stockholm, 1951.
Lisa von Roxendorff-Bærtling och Olle Bærtling på utställningen ”Herbin-Bærtling”,
Galleri Brinken, Stockholm 1951. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum
Bærtling medverkar i utställningen ”Neoplasticism” på Konstsalongen Samlaren i
Stockholm 1951.
Oscar Reutersvärd, Carlo Derkert, Olle Bærtling och Agnes Widlund på utställningen
”Neoplasticism”, Konstsalongen Samlaren, Stockholm 1951. Foto: Lennart Olson ©
Hallands Konstmuseum
1952
Bærtling vidareutvecklar den diagonala dynamiken, vilken gradvis övergår till ett spel
med öppna spetsiga trianglar. Han intresserar sig allt mer för integration av konst och
arkitektur, vilket han betraktar som framtidens konstmonument.
Deltar i grundandet av Groupe Espace i Paris och ansluter sig till den internationella
konstnärsgruppen kring Galerie Denise René i Paris.
1953
Bærtling experimenterar med att få färgerna i olika färgfält att till synes verka med
olika hastigheter.
Deltar i utställningen ”L’art suédois 1913-1953” på Galerie Denise René, Paris och
Galerie Apollo, Bryssel. Det är den första översiktliga utställningen av svensk kubism
och konkretism som ordnas utanför Sverige.
Förberedelser inför utställningen ”L’art suédois 1913-1953”, Konstakademiens källare,
Stockholm 1953. Från vänster: Arne Jones, Karl-Axel Pehrson, Olle Bonniér, Oscar
Reutersvärd, Lennart Rhode, Lars Rolf, Olle Bærtling, Pontus Hultén. Foto: Lennart
Olson © Hallands Konstmuseum
1954
Från och med 1954 målar Bærtling endast öppna spetsiga vinklar – ”öppna
Bærtlingtrianglar”. Visuell rymd och rörelse eftersträvas.
Ställer ut installationen Fyrsidig komposition framför Konstsalongen Samlaren i
Stockholm. Verket är förslag till utformningen av den svenska paviljongen vid
Venedigbiennalen.
Fyrsidig komposition av Olle Bærtling utställd utanför Konstsalongen Samlaren,
Stockholm 1954. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum
Bærtling börjar experimentera med skulpturer och utformar tyger för NK:s
Textilkammare (en avdelning av varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm).
1955
Målar detta år stora dukar som han ställer ut i Stockholm 1956.
Första separatutställningen i Paris på Galerie Denisé René. Med galleriets anseende
når Bærtling internationellt rykte.
1956
Deltar i utställningen ”Konkret realism” tillsammans med Robert Jacobsen och Richard
Mortensen på Liljevalchs konsthall i Stockholm.
Säger upp sig från arbetet på Skandinaviska Banken.
Börjar arbeta med stålrörsskulpturer.
1957-58
År 1957 reducerade han skulpturernas materiella kropp till att endast linjerna blir
synliga. Skulpturerna blir nu immateriella kraftkällor – analoga med målningarna.
Olle Bærtling med skulpturen Kerok, 1957. Foto: Lennart Olson © Hallands
Konstmuseum
Under 1958 arbetar Bærtling parallellt med måleri och skulptur och betraktar dem som
samma uttryck.
Formspråket i Bærtlings konstverk berikas. Nya färger används. Han experimenterar
med en mångfald av olika färger med likartad temperatur.
1959-60
På uppdrag av Stockholms stad utför Bærtling 1959-60 muralmålningar i entréhallen i första höghuset i Stockholms nya city. Med denna entréhall förverkligas Bærtlings och arkitekten David Helldéns idé om ”det estetiska rummet” – ett rum där arkitektur och konst har integrerats.
Olle Bærtlings muralkomposition från 1959-60 i entréhallen av första Hötorgsskrapan,
Sveavägen 17, Stockholm 1960. Foto: Rune Hassner/Tio
1961-64
Bærtling utför 1961 skulpturen Asamk, en 7,7 meter hög prototyp för den skulptur som
var avsedd att bli 84,7 meter hög och bli placerad vid Sergels torg i Stockholm. Världens högsta fristående skulptur. Han ställer ut denna prototyp på utställningen ”Aspect” på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1961.
Olle Bærtling betraktar Asamk, 1961 på Liljevalchs konsthall i Stockholm inför utställningen ”Aspect 61”, 1961. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum
Bærtling utarbetar tillsammans med arkitekten David Helldén ett förslag till aula för
Stockholms nya universitet. Byggnaden kallas Rymdaulan och formen är en
tredimensionell triangel placerad på en av sina spetsar, en form som ”öppnar sig mot
rymden”, enligt Bærtling och Helldén.
Modell av Rymdaulan som Olle Bærtling och David Helldén föreslog för Stockholms
universitet. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv
Bærtling deltar i 7:e São Paulo-biennalen 1963 och erhåller pris.
Färgerna violett, svart och ”Bærtlingvitt” dominerar målningarna. Vinklarna i
kompositionerna vidgas med spetsen nedåt.
Bærtling medverkar i Guggenheim International Award 1964 som anordnas av
Solomon R. Guggenheim Museum i New York.
Första separatutställningen i USA på Columbia University i New York 1964.
Bærtling erhåller svenska statens inkomstgaranti för konstnärer 1964.
1965
Tonsättaren Jan W. Morthenson utför tillsammans med Bærtling Kompositioner för
television i vilken bild och ton samspelar utan att illustrera varandra. Programmet
sändes i svensk television maj 1965.
Separatutställning på Chicago University, Chicago samt på Rose Fried Gallery, New
York.
1966
Bærtling reducerar skulpturernas dimension i syfte att öka deras immatriella visuella
kraft.
Separatutställning på University of Minnesota, Minneapolis.
1967
På uppdrag av Uppsala kommun utför Bærtling konstutsmyckning för den nya
gymnasieskolan Celsiusskolan i Uppsala. Arkitekt är Gösta Wikforss.
Olle Bærtlings skulptur Xiak, 1966 på en av innergårdarna till Celsiusskolan, Uppsala
1967. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv
Bærtling deltar i utställningen ”The 1960s: Painting and Sculpture from the Museum
Collection” på Museum of Modern Art, New York.
1968
Rose Fried Gallery i New York visar den retrospektiva utställningen ”The Angles of
Bærtling – Open From Infinite Space – from Cinétisme to Open Form 1949-1968”.
1969
Projekterar att uppföra en 60 meter hög skulptur ovanpå Wenner-Gren Center i
Stockholm. Prototypen för den monumentala skulpturen är den 460 cm höga
skulpturen Xyya från 1967. Projektet förverkligades inte.
Separatutställning på Esther-Robles Gallery i Los Angeles.
Retrospektiv utställning på Konstakademien i Stockholm.
1970
På uppdrag av Statens konstråd utför Bærtling konstutsmyckning på Stockholms
universitets nya campus i Frescati. Bærtling installerar tio målningar, en skulptur
och hängande takskärmar i seminariekorridorer i samarbete med arkitekten David
Helldén. Målningarna hängdes om till en säkrare placering 1983.
Konstnärlig utsmyckning av Olle Bærtling på Stockholms universitet 1970. Foto:
Göran Lundström
Separatutställning på Axiom Gallery i London.
1971-73
Målningarna dominerats av violett och blågrönt – och blir alltmer dynamiskt öppna.
Skulpturerna får större rörelsedynamik. De skarpa vinklarna skapar snabbare hastighet och spatial immaterialitet.
1971 skapar Bærtling skulpturen Yayao, höjd 525 cm, tänkt som en prototyp till den
skulptur han skulle vilja se uppförd i Riddarfjärden i Stockholm. I sin slutliga form skulle
denna skulptur bli 525 meter hög. Projektet förverkligades inte.
Experimenterar med kompositioner i andra material och tillverkar flaggor.
Separatutställning på Galleria Lorenzelli i Milano 1973.
1974-75
Utför på uppdrag av Stockholms stad en fönsterridå som textil utsmyckning av det nya
Kulturhuset i Stockholm 1974. Arkitekt är Peter Celsing.
Textil utsmyckning av Olle Bærtling i Hörsalen i Kulturhuset, Stockholm 1974. Foto:
Göran Lundström
Separatutställning på Galleria della Trinità i Rom 1974.
Den violetta färgens visuella energi ökar markant i målningarna genom att Bærtling
börjar använda en ny färgnyans (kinakridon). Vinkelspetsarna förflyttas allt längre
utanför målningarna.
Separatutställning på Junior Galerie i Zürich 1975.
1976
Bærtling har sina flaggor hissade på Nybroplan i Stockholm.
Flaggor av Olle Bærtling på Nybroplan i Stockholm 1976. Fotograf okänd,
Bærtlingstiftelsens arkiv
Bærtling utför på uppdrag av Centre national d’art et de culture Georges-Pompidou i
Paris en prototyp till en 45 meter hög skulptur, avsedd att placeras på museets tak.
Museet köper in prototypen Yayao, 1971 men fullföljer inte utförandet av den
fullskaliga skulpturen.
Separatutställning organiserad av Kunstverein für die Rheinlande und Westfalen,
Düsseldorf på Kunsthalle Düsseldorf.
1977
Bærtling utformar flaggspel till Sveriges utmanarbåt i America’s Cup 1977.
Separatutställning på Contemporary Royale, Vancouver, Kanada.
1978
Flyttar till Norr Mälarstrand 16 i Stockholm.
Tillsammans med den tyska arkitekten Gerd Fesel projekterar Bærtling ett 300 meter
högt torn för telekommunikation i Abu Dhabi. Placering i havet på en konstgjord ö
utanför Abu Dhabi. Förebild är skulpturen Yayao från 1971. Utöver telekommunikation
skulle anläggningen även inrymma ett hotell med 250 rum, en roterande restaurang i
sex våningar och representationslokaler för Förenade Arabemiratens regering.
Bærtling projekterar även tillsammans med arkitekten Gerd Fesel ett TV-torn och
parlamentsbyggnad i Düsseldorf. Ett 230 meter högt torn samt en tresidig pyramid
vilande på en av sina spetsar.
Arkitekt Gerd Fesel och Olle Bærtling med modell av TV-torn och
parlamentsbyggnad för Düsseldorf 1978. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv
1980-81
1980-81 förbereder Bærtling en stor retrospektiv utställning för Malmö Konsthall.
Utställningen blev en minnesutställning som också visades på Moderna Museet i
Stockholm.
Olle Bærtling avlider den 2 maj 1981 i Stockholm.
Olle Bærtling framför Ksiru, 1976 i sin ateljévåning på Norr Mälarstrand 16, Stockholm 1980. Foto: Olle Wester/Expressen